Hjärninflammation – enkefalit

Patientinformation / i / TNeurologi / 2008.1.se

Enkefalit, hjärninflammation, är vanligen en sjukdom orsakad av virus där det förekommer en inflammation i hjärnvävnaden. Även om det är frågan om en inflammation, är det inte nödvändigt att patienten har feber som symtom. Symtomen kan speciellt till en början vara liknande som hos hjärnhinneinflammation, vilket är frågan om, som namnet säger, inflammation av hjärnhinnorna. Hjärnhinneinflammationens (d.v.s. meningit) typiska symtom är huvudvärk, feber och illamående. En mellanform av hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är meningoenkefalit, där symtomen till en början påminner om hjärnhinneinflammation men inflammationen har spritt sig till själva hjärnvävnaden då det förekommer typiska symtom som påminner om hjärninflammation.

Hjärninflammation orsakar vanligen störningar i tankeverksamheten, försvårande av tankeverksamheten, störningar i tal- och minnesverksamheten samt ofta orolighet och förändringar i medvetandegraden. Förutom dessa symtom kan det förekomma lokala symtom så som förlamning eller synproblem beroende på till vilken del av hjärnan infektionen har spritt sig. Hjärninflammation kan förekomma som kramper eller så kan patienten få kramper i ett senare skede. Den allvarligaste formen av sjukdomen kan orsaka medvetslöshet. Då är man oftast i behov av intensivvård.  

Virusorsakad hjärninflammation förekommer ungefär 3/100 000 per år. De viktigaste sjukdomsframkallande faktorerna är herpesvirus, enterovirus samt virus som sprids med fästingar som orsakar Kumlinge-sjukan. Förutom dessa kan undantagsvis även andra vanliga virus orsaka hjärninflammation.

Hjärninflammation orsakad av fästingar förekommer speciellt på Åland och i en del områden i Skärgårdshavet. Före insjuknande i hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation föregår det 1-2 veckor före insjuknande symtom i form av feber som inte har några skärskilda drag. För en del människor som blivit smittade förblir dessa symtom utan att hjärninflammation utvecklas. Ifall sjukdomen utvecklas till hjärninflammation, återhämtar man sig oftast fullständigt men återhämtningen kan ta upp till flera månader.

Herpesenkefalit, som orsakar en svår hjärninflammation, är orsakad av HSV-1 viruset (munherpesvirus) och dess symtom är feber, råddighet, hallucinationer, sänkning av medvetandegraden samt epileptiska anfall. Herpesenkefalit är inte direkt en smittosam sjukdom utan det är en följd av ett virus som utan symtom eller på grund av spridning okarakteristiskt aktiverat sig i kroppen. Oftast orsakar HSV-1 viruset enbart munherpes på läppen och majoriteten av befolkningen bär detta virus även om man aldrig haft symtom av detta. HSV-2 virus som ofta orsakar genitalherpes, kan sällan orsaka hjärninflammation. Ifall detta skulle ske, är det frågan om meningoenkefalit, där det även starkt förekommer symtom som påminner om hjärnhinneinflammation. Till samma herpesgrupp hör även virus som orsakar vattkoppor, VZV, som kan orsaka hjärninflammation efter att man har insjuknat i vattkoppor eller bältros. Prognosen är bättre än vid hjärninflammation orsakad av HSV-1 virus.

Diagnostiken för hjärninflammation görs ofta på basen av patientens symtom, avbildningsundersökningar (datortomografiundersökning av huvudet samt magnetröntgen), EEG där man följer med hjärnans elektriska aktivitet samt laboratoriesvar. Det är även ändamålsenligt att undersöka ryggmärgsvätskan i form av likvorprov. Ur ryggmärgsprovet kan man få fram viruset som orsakar sjukdom eller utesluta någon bakterie som sjukdomsframkallare. Man kan inte alltid utreda orsaken till vad som orsakar hjärninflammation.

Hjärninflammation orsakad av något virus ur herpesgruppen, använder som behandling virusmedicinering, oftast asiklovir intravenöst. Efter att man kommit underfund med en effektiv virusmedicinering har prognosen för herpesenkeflit blivit betydligt bättre. På grund av detta får alla som insjuknat i hjärninflammation som behandling asiklovir, även om det i ett senare skede skulle förekomma att hjärninflammationen orsakades av ett sådant virus som inte virusmedicineringen biter på. Det finns inte någon specifik vård till de vanligaste formerna av virusorsakad hjärninflammation samt Kumlinge-sjukan utan det behandlas enligt symtom.

Hjärninflammationens prognos

Prognosen av hjärninflammation är omväxlande och är beroende av sjukdomsframkallande faktorn. Över hälften av patienter som insjuknat återhämtar sig fullständigt. Återhämtningstiden är omväxlande, en del återhämtar sig snabbt medan för en del kan återhämtningen dröja i flera år. För en del patienter kvarstår olika grader av följdsymtom. Symtom orsakade av den högre hjärnfunktionen är mer vanligare och dessa symtom är bland annat störningar i talet, minnet samt i gestaltningen. Även psykiska symtom så som depression kan förekomma. Efter en svår hjärninflammation kan patienten kvarstå med en benägenhet för kramper, med andra ord epilepsi. Med rehabilitering kan man underlätta en del av följdsymtomen samt även botas med tid och därför skall inte utvärderingen av arbetsförmågan göras för fort efter insjuknande.


för innehållet ansvarar ÅUCS Neurologi, innehållet kontrollerat 12.2008

h_hjärninflammation