Kontaktuppgifter SuomeksiPå svenskaIn English
INDEX
Uppgifter om undersökningar
 
Uppgifter om rehabilitering
 
Uppgifter om sjukdomar och behandlingar
 
Allergologi
 
Anestesiologi och smärtbehandling
 
Barnsjukdomar
 
Cancersjukdomar
 
Hud- och könssjukdomar
 
Inre medicin
 
Kirurgi
 
Kvinnosjukdomar och förlossningar
 
Abort
 
Andrologi
 
Behandling av barnlöshet
 
» Graviditet och förlossning
 
Cancer och förstadier
 
Gynekologisk urologi
 
Undersökningar
 
Missfall
 
Sexuell hälsa
 
Åtgärder
 
Lungsjukdomar
 
Munsjukdomar
 
Neurologi
 
Ortopedi och traumatologi
 
Ögonsjukdomar
 
Öron-, näs- och halssjukdomar
 
Patientens rättigheter
 
Sjukhushygien och infektionsbekämpning
 
Instruktioner för personalen
 
Information om infobanken
 
Kartor
 
Sök
Hjälp
  Inloggad:

  

Uppgifter om sjukdomar och behandlingar | Kvinnosjukdomar och förlossningar | Graviditet och förlossning
      Tulostettava versio Lähetä artikkeli kaverille  

Igångsättning av en förlossning



Patientinformation / i / Graviditet och förlossning / VSSHPkäynnistys2006.1se

En normal graviditet varar 37 – 42 graviditetsveckor. Förlossningen sätter vanligen spontant i gång under de här veckorna genom kontraktioner eller så att fostervattnet avgår. Man känner fortfarande inte exakt till de faktorer som sätter i gång förlossningen. En del av faktorerna härrör sig från fostret, en del av modern. Troligtvis sätter fostret i gång sin egen förlossning. Man överväger igångsättning (induktion) av förlossningen de här veckorna, eller rentav vid betydligt tidigare graviditetsveckor om man konstaterat eller misstänker sjukdomar hos modern eller hos barnet. Vid en normal graviditet som varat 42 fullgångna veckor kan man ännu vänta på att förlossningen sätter i gång spontant. Man följer då varje dag med hur fostret mår. Alternativt överväger man att sätta i gång förlossningen med medicinska metoder.

För igångsättningen skall alltid finnas en medicinsk orsak, eftersom induktionen i sig själv kan leda till avvikelser vid förlossningen. Medicinska sätt att sätta i gång en förlossning är att göra livmoderhalsen mogen med hjälp av prostaglandintabletter, igångsättning med oxytocinhormonmedicinering och sprängning av fosterhinnorna och s.k. ballongmetod. För att igångsätta förlossningen kan man använda något eller alla av ovan nämnda sätt, beroende på tillståndet i livmoderhalsen. Förlossningen sätter inte i gång med några hemmaknep (samlag, bastubad, städning) och det är inte sagt att sådana sätt som verkar ofarliga och som man eventuellt hittar på internet, ”igångsättningscoctails”, är säkra.

Igångsättningsmetoder  

Ingångsättningsmetoden väljs utgående från graviditetsveckorna och den gynekologiska undersökning som läkaren gjort, vid den gynekologiska undersökningen bedömer man hur mogen livmodermunnen är.

Att få livmoderhalsen att mogna

Man får livmoderhalsen att mogna på bäddavdelningen, där läkaren eller barnmorskan lägger en medicin som innehåller prostaglandin i moderns livmodermun. Prostaglandin är ett hormon som kroppen avsöndrar och som förutom att det mjukar upp livmoderhalsen också orsakar kontraktioner i livmodern. Om förlossningen inte satt i gång kan man förnya administrationen av medicinen efter 4 timmar. Man kan också ge prostaglandin via munnen.

Igångsättning med kateter

Läkaren för in till livmodermunnen en kateter, påsen som finns i ändan på den fylls med 20-40 ml vätska. Katetern tejpas fast i låret och man låter den vara kvar i högst 1 dygn.

Katetern kommer vanligtvis ut inom ett dygn då förlossningen kommer igång.

Efter ett dygn bedömer man situationen i livmodermunnen, och överväger hur man fortsätter igångsättningen av förlossningen (oftast genom att man tar hål på fosterhinnorna eller oxytocindropp). Den här metoden (s.k. ballongmetod) lämpar sig särskilt för föderskor som tidigare genomgått kejsarsnitt.

Igångsättning med oxytocin

För en igångsättning med oxytocin kommer modern till förlossningsavdelningen på morgonen. Man sätter in en intravenös kanyl, genom vilken man ger henne oxytocin i ökande doser. Oxytocinhormon avsöndras också normalt i samband med förlossningen. Man följer regelbundet med fostrets hjärtljud och kontraktionskänslorna. Under droppet kan modern röra sig på avdelningen. Trots droppet sätter förlossningen inte alltid i gång och barnet föds inte den planerade dagen. Då får modern antingen bege sig hem eller också överförs hon till bäddavdelningen, där man planerar uppföljningen av återstoden av graviditeten eller en ny tidpunkt för igångsättningen.

Sprängning av fosterhinnorna

Man kan välja sprängning av fosterhinnorna som igångsättningsmetod när livmodermunnen har öppnat sig en aning. Åtgärden är smärtfri; det finns ingen känsla i fosterhinnorna. Efter det rinner fostervattnet ut, men en del av vattnet kommer först efter det att barnet fötts. Ofta räcker en sprängning av fosterhinnorna till för att kontraktionerna efter en stund skall sätta i gång. Läkaren överväger om det också behövs oxytocin. Man följer regelbundet med fostrets hjärtljud och kontraktionskänslorna. När fosterhinnorna sprängts föds barnet i allmänhet inom ett dygn.


För innehållet ansvarar ÅUCS 312, innehållet kontrollerat 11/2011 
h_synnytys h_käynnistys h_sikiökalvot h_oksitosiini h_prostaglandiini h_tsyn

 


Minna Pohjola 01.12.2011

Takaisin
Takaisin