Vi gratulerar till den nya familjemedlemmen!
När en baby fötts ger det upphov till många slags frågor. Det är omöjligt att ge entydiga instruktioner, eftersom varje människa ända från födelsen är en egen individ. Det som är säkert är, att barnet av sina föräldrar behöver mycket kärlek, närhet och omsorg.
I den här instruktionen har vi samlat information som vi hoppas skall vara till nytta för Dig. Medan Du är på avdelningen ger vi Dig handledning och råd. Kom också ihåg att frimodigt ställa frågor.
Amning och modersmjölk
Fördelarna med amningen
Den nyföddes naturliga och absolut bästa näring är bröstmjölk. Därför strävar man också alltid i första hand till att modern ammar sitt barn. Bröstmjölkens näringämnes-, salt- och vitaminsammansättning motsvarar allra bäst behoven hos snabbt växande nyfödda och spädbarn. Med undantag av D-vitamin tillfredsställer det barnets näringsbehov ända till 6 månaders ålder. Bröstmjölken innehåller rikligt med faktorer som skyddar mot sjukdomar och barnet får av den de nödvändiga skyddsämnena.
Amningen främjar den naturliga nära kontakten mellan modern och barnet; till amningen ansluter sig de för barnets utveckling viktiga ögon- och hudkontakterna. Dessutom är amningen det lättaste, mest hygieniska och mest ekonomiska sättet att mata barnet.
Amningsställningen
Det finns flera amningsställningar. Det är bra om modern från början ser till att amningsställningen är så bekväm som möjligt. En lång amningstid i en spänd ställning orsakar smärtor i nacke och skuldror och kan förhindra mjölken att rinna till. Med hjälp av kuddar hitter du lättare en bekväm amningsställning.
Amningsgrepp
Vänd babyn helt på sida och intill Din kropp. Barnets mun skall vara i nivå med undre delen av moderns bröstvårta och hakan skall ta fast i bröstet. Stöd barnet i nacken. Barnets huvud skall vara en aning bakåtlutat. Kittla barnets övre läpp med bröstvårtan, ända tills barnet öppnar munnen helt. Rikta bröstvårtan mot barnets gomtak och dra barnet mot Ditt bröst. Barnets nedre läpp har rullats utåt och tungan är på nedre sidan av bröstet och täcker nedre gommen och en del av nedre läppen. På nedre sidan av bröstet är nedre delen av vårtgården nästan i sin helhet och till största delen också på övre sidan i barnets mun. Barnet suger med långsamma, djupa drag. Man kan höra sväljandet, något annat ljud hörs inte. Bröstet hålls stadigt i barnets mun.
Amning i barnets takt
Förlossningen sätter i gång mjölkavsöndringen och en tät amning upprätthåller den. Vid amning i barnets takt bestämmer barnet själv matrytmen och på så sätt anpassar sig mjölkmängden bäst för barnets behov. Under de första dagarna ammar barnet med ungefär 1–4 timmars intervaller, man kan bjuda bröstet alltid när barnet söker efter det. När mjölkmängden stabiliserat sig blir det i allmänhet glesare mellan amningarna, men det vore bra om barnet skulle äta åtminstone 8 gånger om dygnet.
Modersmjölkens konsistens
Modersmjölkens konsistens ändrar i enlighet med barnets behov. Den kolostrum d.v.s. råmjölk, som under de första dagarna avsöndras är den nyföddes bästa näring. När barnet ammar avsöndras i bröstet först s.k. förmjölk, som till sin konsistens är sockerhaltig och innehåller lite fett. Av den feta eftermjölken får barnet den största delen av den energi som det behöver. Det är därför viktigt, att barnet får amma ett och samma bröst tillräckligt länge.
Amningen lyckas oftast om:
- Du litar på Dig själv
- Ditt barns amningsgrepp är gott
- Ditt barn får äta så ofta och så länge som det önskar
- Du får stöd för amningen av Dina närstående
Om Du har problem med amningen eller misstänker att mjölken inte räcker till, ta då kontakt med Din egen rådgivningsbyrå eller med barnsängsavdelningen. Vid behov är det säkrast att ge barnet extra mjölk.
Skötseln av brösten
Skötseln av bröstvårtorna
Det är vanligt, att brösten under de första amningsdagarna är ömma. Ömheten lättar efter några dagar. Den bästa förebyggande behandlingen mot att det skall uppstå sår på bröstvårtorna är att barnet suger riktigt. Om bröstvårtorna ömmar kan ett byte av amningsställning medföra lättnad, eftersom sugets tyngdpunkt ändras och belastningen fördelar sig jämnare.
Efter amningen kan Du krama ur några feta mjölkdroppar som skydd för bröstvårtan, också luftbad är en bra behandling av bröstvårtorna. Om bröstvårtorna är rodnande, torra eller såriga, kan Du också använda fett på dem, t.ex. lanolinolja.
Skaffa en stadig bysthållare för tiden efter förlossningen. Man skall byta skydden för bysthållaren alltid när de blir våta.
Att mjölka ur för hand
Om brösten ännu efter amningen förefaller vara fulla så lönar det sig att mjölka ur dem ända tills svullnaden lättar. Man får inte ge mjölk från ett bröst som blöder till barnet, utan bröstet måste tömmas för hand.
Tvätta händerna före mjölkningen. Håll kärlet nära bröstet. Placera tummen på ungefär 2 cm avstånd från bröstvårtan och pekfingret på motsatta sidan. Tryck fingrarna mot Din bröstkorg och krama samtidigt ihop tummen och pekfingret. Ofta börjar mjölken komma först ungefär en minut efter att man kramat. Undvik att gnugga eller att fingrarna glider längs huden, eftersom den tunna huden på bröstet lätt börjar göra ont. Byt emellanåt ställning på fingrarna, så att Du får alla områden i bröstet tömda. Du kan turvis mjölka ur brösten. Det är skäl att fortsätta mjölkningen i ca 20 – 30 minuter, försäkra Dig därför om att Du har en bekväm och avslappnad ställning.
Behandling och djupfrysning av modersmjölk
Mjölken mjölkas i ett rent kärl. Om Du inte genast behöver mjölken, så sätt in den i kylskåpet genast efter mjölkningen.
När Du ger urmjölkad mjölk till barnet, värm upp mjölken till handtemperatur i en nappflaska i ett varmvattenbad eller under rinnande vatten. Vi rekommenderar inte uppvärmning i mikrougn eftersom det förändrar mjölkens proteinsammansättning. Mjölk som en gång värmts upp bör inte längre förvaras i kylskåpet eftersom en upprepad uppvärmning och nedkylning försämrar kvaliteten på mjölken och dess hållbarhet. På samma sätt bör modersmjölk, till vilken tillsatts någonting, t.ex. modersmjölksersättning, användas med detsamma.
Man kan också frysa ned överlopps modersmjölk. Kyl före djupfrysningen ned mjölken t.ex. i kylskåpet eller i kallvattenbad. Det lönar sig att frysa ned mjölken så färsk som möjligt, helst under det första dygnet. Mjölk som mjölkats under samma dygn kan också djupfrysas på en gång, bara Du kyler ned varje mjölkmängd separat före de slås ihop. För djupfrysningen kan Du använda förpackningar eller påsar för djupfrysning eller till exempel påsar för isbitar.
Tina upp den djupfrysta modersmjölken i kylskåpet. Om Du behöver mjölken fortare kan Du ta den för att tina i rumstemperatur. Du kan tina och värma upp en engångsportion direkt i varmvattenbad. Doften på modersmjölken kan ändra en aning vid djupfrysningen, det är inte nödvändigtvis ett tecken på att den skulle ha blivit dålig.
Modersmjölken håller
- nyss mjölkad i rumstemperatur sex timmar
- nyss mjölkad i kylskåpet två dygn
- djupfryst i tre månader
- efter att ha tinat två dygn i kylskåp
- efter uppvärmning en timme
Om Du får mera mjölk än vad Ditt eget barn behöver, så kan Du donera den. Du kan fråga ÅUCS:s modersmjölkcentral, tfn (02) 313 2405 (vardagar kl. 8 – 15) om närmare tillämpningsvillkor och instruktioner om hur mjölken skall hanteras.
Bröstinflammation
Om bröstet en längre tid töms dåligt, kan mjölken täppa till mjölkgångarna och orsaka bröstinflammation.
Symtom
- ett hårt, ömmande och rodnande område i bröstet
- temperaturstegring
- huvudvärk
Behandling
Försök tömma bröstet så effektivt som möjligt, amning är det bästa sättet för detta. Börja amningen från det friska bröstet, eftersom smärtan förhindrar att mjölkutdrivningsreflexen utlöses. Byt till det sjuka bröstet genast som mjölken börjar rinna till. Amma huvudsakligen från sjuka bröstet så att det töms ordentligt. Töm det sjuka bröstet med bröstpump efter amningen vid behov.
Byt amningsställning, eftersom bröstet alltid töms bäst på den sida som barnets haka är. Töm förutom genom amning ytterligare det sjuka bröstet genom att mjölka ur det, om så behövs.
Ett gammalt gott sätt att lindra tillståndet är att sätta ett svalt omslag av bultade kålblad mot bröstet mellan amningarna.
Som smärtstillande medicin kan Du använda receptfria värkmediciner som Du kan köpa på apoteket. Vila, slappna av och drick mycket.
Moderns hälsotillstånd
Avslagen
Avslagen varar i allmänhet ungefär 3 – 5 veckor. I början är avslagen blodiga men när de avtar ändrar de till en ljus slemmig flytning. Om flytningen plötsligt ökar eller börjar lukta illa så skall man ta kontakt med rådgivningsbyrån eller med sjukhuset. Också smärta i nedre delen av buken och feber är symtom, som antyder inflammation, om de uppträder är det skäl att söka läkare.
Den första menstruationen börjar minst fyra veckor efter förlossningen, men i allmänhet medför amningen att menstruationerna skjuts upp med ett halvt år eller rentav längre.
Efterkontraktionerna
Efter förlossningen är livmodern ofta rätt stor, men amningen återställer snabbt kroppen till det tidigare. Att livmodern ”krymper” känns som efterkontraktioner i samband med amningen. Framför allt pånyttföderskor känner efterkontraktioner. Vanligtvis varar kontraktionerna ungefär tre dagar från förlossningen. Smärtstillande medicin lindrar känningarna.
Behandling av ett sår efter ett operativt klipp i perineum, d.v.s. en episiotomi Det tar ungefär 2 – 4 veckor för ett operationssår i perineum att läka. Suturerna smälter av sig själva. Behandlingen av såret är duschar och luftbad. I början är det bra att undvika att sitta mycket. Vid behov kan man ta smärtstillande medicin.
Samlag och förhindrande av en ny graviditet
Efter förlossningen är moderns kropp mottagligare för gynekologiska inflammationer än normalt. Därför bör man under den tid avslagen pågår undvika könsumgänge, karbad och simning, man bör också undvika att använda tamponger.
Det att man ammar förhindrar inte att man kan bli gravid. En ny graviditet kan börja redan för menstruationerna uppträder, om man inte använt preventivmedel. Det preventivmedel som rekomenderas under amningen är kondom. Det lönar sig att i samband med efterkontrollen diskutera det lämpligaste preventivmedlet med läkaren.
Sinnesstämningen
Ändringarna i hormonbalansen efter förlossningen inverkar på psyket. Modern reagerar lättare än normalt på vad andra människor säger eller rentav på dagens nyhetssändningar. Sinnesstämningen kan lätt växla från glädje till gråt, från en känsla av lycka till förtvivlan eller till stort bekymmer. Därför behöver modern dagarna efter förlossningen speciellt stöd och förståelse av sina närstående.
Ibland kan moderns sinnesstämning för en längre tid vända sig till ångest och förtvivlan, och det kan kännas övermäktigt att sköta barnet. Man måste på rådgivningsbyrån tala om sådana här långvariga depressioner, eftersom man kan få medicinsk behandling och annan hjälp mot situationen.
Näringen
Ett gott näringstillstånd gör att förlossningen och amningen löper bättre. Det är viktigt med en mångsidig och tillräckning näringstillförsel, så att inte amningen skall förbruka moderns näringsmedelsreserver. Till moderns kost bör dagligen höra också olja, förpackningsmargarin eller bredbart lätt pålägg och några gånger i veckan fisk och broiler, så att bröstmjölkens vitamin- och fettsammansättning skall bibehållas god.
Under amningen ökar vätskebehovet. Drick rikligt alltefter hur törstig Du känner Dig. Förutom vätska behövs det också mera kalcium än normalt. Tillräckligt med kalcium får man t.ex. av 3 – 4 glas mjölk eller 3 – 4 skivor ost. Alternativet är att använda ett kalciumpreparat med dosen 1000 mg per dag. D-vitamin 10 µg per dygn rekommenderas för alla mödrar.
Mediciner, tobak, alkohol och droger
En del mediciner, tobak, alkohol och droger gör att den nyfödde blir trött, retlig, får svårigheter med ätandet och andra nervösa symtom. Tobak, alkohol och droger passar inte ihop med amning. Man kan inte ge någon helt säker gräns för alkoholkonsumtionen.
Man måste alltid tala om att man ammar för den läkare som skriver ut en receptbelagd medicin. I varudeklarationen för de mediciner som säljs över disken finns uppgifter om hur medicinen påverkar amningen.
Moderns och barnets besök på rådgivningsbyrån
Med moderns tillstånd skickas uppgifterna om förlossningen och om både moderns och barnets tillstånd från förlossningsavdelningen till mödrarådgivningen som bilaga till rådgivningskortet. Modern skall själv ta kontakt med rådgivningsbyrån och komma överens om ett sammanträffande med hälsovårdaren / barnmorskan. Ända till två veckors ålder är barnet i mödrarådgivningens böcker och överförs därefter till barnrådgivningsbyrån.
Vid efterkontrollen försäkrar man sig om, att modern har återhämtat sig fysiskt efter förlossningen. Kontrollen sker vanligen på mödrarådgivningen 5 – 12 veckor efter förlossningen. Ett besök för efterkontroll är en förutsättning för att man skall få den sista delen av föräldrapenningen.
Skötseln av barnet
Renligheten
Det är bra att använda bara vatten när man tvättar barnet, eftersom tvål kan torka ut barnets hud. Man behöver inte varje dag tvätta hela barnet, det räcker med att man tvättar stjärten i samband med att man byter blöja när barnet bajsat. Tvätta barnets ansikte med tvättlappar som fuktats i vatten. Ögonen torkas bara vid behov från yttre ögonvrån mot inre ögonvrån, vardera ögat med skilda lappar.
Det är bra att bada barnet en eller två gånger i veckan. Det är speciellt viktigt att rengöra och torka hudvecken i samband med badet. Om barnets hud är mycket torr, kan man tillsätta en matsked vårdolja i badvattnet. Ta inte ett litet barn till bastun, eftersom barnets kropp inte har anpassat sig till stora temperaturväxlingar.
Hudvård är också luftbad och att sparka utan blöja.
Naglarna
Det är inte skäl att klippa barnets naglar före två veckors ålder. Det är svårt att skilja naglarna och huden i nagelbanden från varandra och det kan lätt uppstå sår i fingrarna. Om barnet skrapar sig kan man i början ha vantar på händerna.
Håret
Om man borstar barnets hår förebygger det att det bildas skorv i huvudsvålen. Om det i alla fall uppstår skorv, kan den avlägsnas med vårdolja. Man sprider ut oljan i barnets hårbottnen några timmar före badet. I samband med badet kan man försiktigt skrapa loss skorven med hjälp av en kam. Till slut tvättar man huvudsvålen och håret.
Naveln
Navelstumpen lossnar vanligtvis en – tre veckor efter det att barnet fötts. I samband med att navelstumpen lossnar kan det från den komma en aning blodblandat sekret. Det är bra att rengöra naveln med en bomullspinne eller –lapp som fuktats i rinnande vatten. Man skall torka naveln omsorgsfullt efter tvätten, t.ex. med en bomullspinne. Om det förekommer en kraftig lukt i naveln, om den avsöndrar var eller om omgivningen kring naveln börjar rodna, är det skäl att ta kontakt med rådgivningsbyrån.
Att vara ute
Många barn sover gott utomhus. Man kan genast som vädret medger föra ut ett barn som fötts på sommaren för att sova. Barn som är födda på vintern, kan vistas ute endast några minuter i början. Dag för dag förlängs tiden för utevistelsen.
Om en nyfödd blir gul
Att barnets hud blir gul beror på hemoglobinsönderfall. De flesta nyfödda blir gula. Gulheten är som kraftigast vid 3 – 5 dygns ålder.
En lindrig gulhet kräver ingen behandling, men en rikligare gulhet behandlas med blåljus. Det kan också behövas behandling, om barnet klart blir gult redan före den tredje levnadsdagen eller om gulheten fortsätter i över en veckas ålder och att det till den klart ansluter sig att barnet är trött, så att det t.ex. inte orkar suga bröstet.
Om barnet efter utskrivningen förefaller trött och gult, så skall modern ta kontakt med barnsängsavdelningen eller komma med barnet till avdelningen. På sjukhuset kan barnets gulhetsgrad bedömas med hudmätare. Om mätaren utvisar höga värden, utreder man ytterligare behovet av behandling genom blodprov.
Uppstötningar
De flesta nyfödda har under de första dagarna en benägenhet för kräkningar och uppstötningar. Uppstötningarna beror på på att matsmältningskanalen är ovan vid sin nya uppgift. Man kan minska uppstötningarna genom att behandla barnet lugnt under måltiderna och genom att få barnet att rapa efter måltiden och också under den.
Annat att ge akt på i barnets tillstånd
Om barnet mår dåligt, äter dåligt, får rikliga kräkningar, oavbrutet gråter eller om temperaturen stiger till över 38 grader så är det symtom som gör att man måste ta kontakt med rådgivningsbyrån eller med sjukhuset.
Gymnastikinstruktioner efter förlossningen
för innehållet ansvarar ÅUCS 310, innehållet kontrollerat 2/2011
|