Att förlora ett barn

Varför dör barnet?

Orsakerna till att ett barn dör under förlossningen eller efter den kan vara mångahanda. De vanligaste dödsorsakerna under graviditeten är missbildningar, störningar i moderkakans funktion eller infektioner. Vid förlossningen kan barnet avlida av syrebrist. Efter förlossningen är de vanligaste dödsorsakerna prematuritet, missbildningar och infektioner. Ibland blir dödsorsaken för en ofödd eller nyfödd oklar. Genom obduktion kan man få närmare klarhet om till exempel fel på de inre organen eller ärftliga sjukdomar. Vi ber därför att Ni ger Ert tillstånd för en obduktion.

I Finland förlorar ungefär 600 familjer i året sitt barn, av dem 400 under graviditeten och 200 som nyfödda.

Hur kan man stå ut med att förlora ett barn?

Ett barn är sina föräldrars barn och en medlem i sin familj, även om man förlorar det redan under fostertiden eller genast efter förlossningen. Det är svårt att på förhand veta hur man orkar bära sorgen, hur de närstående tål den. Också en stark människas liv verkar rasa samman inför sorgen. Sorgen kräver tid och krafter.

I hjärnan kretsar frågor:

• varför gick det så här, varför just för oss
• kunde man ha förhindrat dödsfallet
• gjorde jag någonting fel under graviditeten
• har det skett något vårdfel

Det är bra att diskutera de här och andra frågor med personalen. Om man talar om sakerna kan det hjälpa att komma över den värsta smärtan, även om det inte är möjligt att få svar på alla frågor. Det är viktigt att båda föräldrarna, eller, om Ni så önskar, någon annan närstående är med när man diskuterar med läkaren, skötaren, socialarbetaren, psykologen eller sjukhusprästen.

Under sorgen får man inte glömma familjens övriga barn. De förnimmer lätt föräldrarnas sorg. Man bör uppriktigt berätta för dem om förlusten av den väntade babyn.

I Åbo verkar Lounais-Suomen mielenterveysseuras stödstation, som har möjlighet att för dem som mist sitt barn ordna med en stödperson som gått igenom samma sak. Dessutom finns det en nätsida, där man kan ta del av andras liknande erfarenheter. Sökordet är "Kohtukuolema". Sidor på svenska http://www.smaanglar.org/default.aspx.

Begravningen

För begravningen ger sjukhuset ett intyg, som man för till den egna hemkommunens församling. Man kommer där överens om begravningen av barnet. Man kan också tala med sjukhusprästen om begravningsarrangemangen, sorgen och andra saker.

Från förlossningsavdelningen/bäddavdelningen förs barnet till enheten för patologi för eventuell obduktion.

Man kan hämta barnet från enheten för patologi med egen bil. Föräldrarna kan ha med sig en kista eller som kista för barnet kan man använda den vita låda, som det förvaras i på sjukhuset.

Man kan också överlämna begravningsarrangemangen till en begravningsbyrå att sköta.

Moderskapsledigheten

Modern har rätt till 105 dagars moderskapsledighet och moderskapspenning då graviditeten har varat 22 veckor. Föräldraledigheten bortfaller. Efter ett barns död får fadern varken faderskapsledighet eller –penning, men han kan vid behov få sjukledigt.

Efterkontroll efter förlossningen

Man kommer överens om efterkontroll 7–8 veckor efter förlossningen, då resultaten av obduktionen och andra undersökningar är klara. Vid behov har föräldrarna möjlighet att få ärftlighetsrådgivning och hjälp vid planeringen och uppföljningen av följande graviditet. Efter den första chocken och begravningen kan sorgen kännas övermäktig. Därför erbjuder sjukhuset också en möjlighet till diskussioner med psykolog.