Kontaktuppgifter SuomeksiPå svenskaIn English
INDEX
Uppgifter om undersökningar
 
Uppgifter om rehabilitering
 
Uppgifter om sjukdomar och behandlingar
 
Allergologi
 
Anestesiologi och smärtbehandling
 
Barnsjukdomar
 
Cancersjukdomar
 
Hud- och könssjukdomar
 
Inre medicin
 
Kirurgi
 
Kvinnosjukdomar och förlossningar
 
Abort
 
Andrologi
 
Behandling av barnlöshet
 
» Graviditet och förlossning
 
Cancer och förstadier
 
Gynekologisk urologi
 
Undersökningar
 
Missfall
 
Sexuell hälsa
 
Åtgärder
 
Lungsjukdomar
 
Munsjukdomar
 
Neurologi
 
Ortopedi och traumatologi
 
Ögonsjukdomar
 
Öron-, näs- och halssjukdomar
 
Patientens rättigheter
 
Sjukhushygien och infektionsbekämpning
 
Instruktioner för personalen
 
Information om infobanken
 
Kartor
 
Sök
Hjälp
  Inloggad:

  

Uppgifter om sjukdomar och behandlingar | Kvinnosjukdomar och förlossningar | Graviditet och förlossning
      Tulostettava versio Lähetä artikkeli kaverille  

Smärtlindring vid förlossningen



Patientinformation / i / Graviditet och förlossning / VSSHP
 
Olika kontraktionskänningar hör till en normal förlossning. Syftet med den smärtlindring som ges vid förlossningen är att lindra den smärta som modern känner, inte att avlägsna alla känningar. Smärtlindringen minskar också de skadliga stressreaktioner som beror på smärtan, såväl hos modern som också hos barnet. Diskutera med barnmorskan och förlossningsläkaren om de metoder för smärtlindring som passar just dig.

Den smärta som modern känner under den första fasen av förlossningen beror på kontraktionerna av livmodern och på att livmoderkanalen öppnas. Beröring eller massage av smärtpunkten, en varm dusch, värmepåse eller kylande gel lindrar kontraktionskänningarna i öppningsskedet. Att röra på sig, en framåtböjd position och att man roterar höften minskar smärtan.

Andra metoder att lindra smärtan är kväveoxidul d.v.s. lustgas, smärtstillande medicin, vattenblåsor och akupunktion. Vid behov instruerar och hjälper barnmorskan vid valet av smärtlindring vid rätt tidpunkt.

Bedövning av livmoderhalsen och pudendusblockad

I samband med den gynekologiska bäckenundersökningen bedövar förlossningsläkaren  livmoderhalsen och gör en pudendusblockad. Vardera bedövningen kan vid behov förnyas.

Epidural- och spinalbedövning

Under öppningsskedet kan moderns smärtor effektivast lindras genom epidural- eller spinalbedövning som ges av anestesiläkaren. Om det första skedet av förlossningen framskridit relativt långt hinner man inte alltid ge epiduralbedövning. I sådana situationer kan man använda sig endera av bedövning av livmoderhalsen eller spinalbedövning (”ryggmärgsbedövning”).
Vid epidural- och spinalbedövning administreras den smärtställande medicinen och bedövningsmedlet mellan kotorna i moderns rygg. Vid epiduralbedövning lämnar man kvar en tunn slang i ryggen, genom slangen är det senare möjligt att öka medicineringen.

Efter bedövningen

Bedövningarna är trygga men inte helt riskfria. Den vanligaste biverkningen i samband med en epidural- och spinalbedövning är att moderns blodtryck sjunker, vilket ofta är lindrigt och kräver inga vårdåtgärder. Vid behov behandlas det låga blodtrycket genom att man intravenöst ger vätska samt med medicinering. För trygghetens skull sätts en venkanyl (en s.k. droppkanyl) i föderskans arm i samband med spinal- och epiduralbedövningen. Efter att man gett bedövningen följer man med föderskans tillstånd med bl.a. upprepade blodtrycksmätningar. Andra biverkningar är sällsynta. Eventuella biverkningar är övergående huvudvärk (1:100), övergående nervskada, som känns som en smärta eller som ett känselbortfall (1:5 000) och mycket sällan förlamningssymtom i lemmarna (1:150 000). (Som jämförelse: risken för att omkomma i en trafikolycka under ett år är i Finland ungefär 1:10 000).

När bedövningen gått över kan det hos modern förekomma ryggsmärtor, och ibland kan urineringen vara försvårad. Man kan i efterhand behandla ryggsmärtan med smärtstillande mediciner. Om urineringen inte lyckas, kan urinblåsan tömmas genom kateterisering. En efterhuvudvärk som eventuellt uppstår när man stiger upp kan också behandlas.



 
För innehållet ansvarar ÅUCS 360, innehållet kontrollerat 1 / 2010


Eva Koli 06.08.2010

Takaisin
Takaisin