Kontaktuppgifter SuomeksiPå svenskaIn English
INDEX
Uppgifter om undersökningar
 
Uppgifter om rehabilitering
 
Uppgifter om sjukdomar och behandlingar
 
Allergologi
 
Anestesiologi och smärtbehandling
 
Barnsjukdomar
 
Cancersjukdomar
 
Hud- och könssjukdomar
 
Inre medicin
 
Kirurgi
 
Kvinnosjukdomar och förlossningar
 
Lungsjukdomar
 
Munsjukdomar
 
Neurologi
 
Ortopedi och traumatologi
 
Ögonsjukdomar
 
Öron-, näs- och halssjukdomar
 
Information om bihålorna
 
Information om hörapparat
 
Information om näsan
 
Information om svalget
 
Information om svindel
 
Information om sjukdomar och vård
 
» Information om öronen
 
Övrig information
 
Länkar
 
Patientens rättigheter
 
Sjukhushygien och infektionsbekämpning
 
Instruktioner för personalen
 
Information om infobanken
 
Kartor
 
Sök
Hjälp
  Inloggad:

  

Uppgifter om sjukdomar och behandlingar | ron-, näs- och halssjukdomar | Information om öronen
      Tulostettava versio Lähetä artikkeli kaverille  

Örontuber



Patientinformation / i / Öron-, näs- och halssjukdomar / VSSHP


Örats byggnad

Trumhinnan är en membranartad bildning, som är belägen i slutet av örongången och som skiljer örongången från det luftfyllda hålrummet i mellanörat. Trumhinnan dallrar när ljudvågen träffar den och förändrar ljudvågen till mekanisk energi, som leds till innerörat, varvid ljudvågen kan förnimmas som ljud.

Upprepad inflammation i mellanörat och sekretorisk otit (öronkatarr)

Vid upprepade inflammationer i mellanörat är problemet det, att den normala ventilationen av det luftfyllda hålrummet i mellanörat via nässvalget är otillräcklig, varvid förhållandena i mellanörats hålrum blir gynnsammare för bakterier och risken för inflammation i mellanörat ökar. Orsaken till att örontrumpeten fungerar dåligt är slemhinnesvullnad, som orsakats av förkylning med snuva.

Med sekretorisk otit (öronkatarr) avses, att det luftfyllda hålrummet i mellanörat fylls med slemmigt sekret. Det kan vara en följd av en inflammation i mellanörat som läkt dåligt eller en störning av ventilationen av mellanörat via näsan. När mellanörat fylls med körtelsekret, förhindrar det den normala dallringen i trumhinnan. Symtomet är en känsla av täppning och nedsatt hörsel. En öronkatarr som inte behandlas kan leda till bestående nedsatt hörsel.

När man punkterar trumhinnan sänker det omedelbart trycket och lindrar smärtan i mellanörat. Man kan trygga ventilationen av mellanörat genom att sätta in en tub i det lilla hål som gjorts i trumhinnan.

Åtgärden och förberedelserna för den

När det gäller vuxna kan tuben sättas in under lokalbedövning i samband med ett besök på polikliniken. Vid barnpatienter utförs åtgärden under kortvarig narkos. En patient som sövs får varken äta eller dricka före åtgärden enligt följande:

  • Vuxna och barn över ett år: utan att äta eller dricka 6 timmar före åtgärden.
  • Barn under ett år: 4 timmar före åtgärden ingen fast föda, ingen saft som innehåller fruktkött och ingen bröstmjölk.


Om patienten har en färsk luftvägsinfektion (förkylning), kan man bli tvungen att skjuta upp åtgärden. Man kommer överens om saken i samband med ankomsten till sjukhuset eller också diskuterar man saken på förhand.

Åtgärden utförs med hjälp av mikroskop. Man avlägsnar öronvax från örat. I trumhinnan görs ett snitt, genom vilket eventuellt sekret sugs bort från hålrummet i mellanörat. I öppningen sätts in en tub.

Efter åtgärden

I allmänhet känns ingen smärta efter åtgärden. Det rinnas i några dagar sekret från örat.  Efter en åtgärd som utförts under lokalbedövning kan man samma dag gå till arbetet / skolan / daghemmet. Efter en narkos kan det i början förekomma illamående och kräkningar.

Så länge som tuben är i trumhinnan får det inte komma vatten i örat, det här för att det inte skall komma bakterier i öronhålan tillsammans med vattnet. Man behöver inte skydda örat i duschen på annat sätt än genom att akta så att man inte sprutar vatten direkt i örat. I bastun och i badet och när man simmar och tvättar håret skall man skydda örat med en bomullstuss som fettats med vitt vaselin, med silikonöronkitt (från apoteket), med öronpropp som formats av häftmassa (”sinitarra”) eller med öronband för simmare. Det är förbjudet att dyka.

En örontub lossnar i allmänhet av sig själv efter 6 – 12 månader utan att patienten märker det och blir kvar bland öronvaxet. Man följer med läget genom regelbundna besök på mottagningen. Den lossnade tuben avlägsnas från örongången och i stället sätts en ny tub in, om problemen med mellanörat fortfarande fortsätter. Hos en del patienter kvarstår efter tuberna ett bestående hål i trumhinnan, men situationen kan korrigeras kirurgiskt. Benägenheten för öronkatarr minskar efterhand som barnet växer.

Eventuella problem

Om det uppstår något av de nedanstående problemen, så skall man kontakta det sjukhus som utfört åtgärden:

  • Sekretet blir tjockt och illaluktande.
  • Det börjar rinna rikligt med blod.
  • Feber 38 grader eller över.
  • Öronvärken ökar och smärtstillande mediciner hjälper inte.


Loimaa kretssjukhus tfn. 02-314 3213 mån och tors, 02-3143261, övriga tider ÅUCS:s öronpoliklinik
/ Salo öronpoliklinik tfn. 02-3144536 och öronavdelning  tfn. 02-3144325 /  Åbolands sjukshus tfn. 02-3146000 / ÅUCS öronpoliklinik tfn.02-3131525 /  Vakka-Suomi sjukhus` öronpoliklinik tfn. 02-3141005, första hjälp tfn. 02-3141111.


för innehållet ansvarar ÅUCS 525, innehållet kontrollerat 2 / 2012

h_örontuber h_öroninflammation


Meri Hautera 12.03.2012

Takaisin
Takaisin